Sommarresan den 6.7 2017
Skrivet av ordförande Pia Marita Roimola och med Ulla Bäckström som fotograf.
Klockan 8.00 var vi 26 pensionärer färdiga vid ABC i kyrkobyn för sommarresan. Vädret var soligt, men ingen sommarvärme( + 14) men bra väder att resa i. I år gick vår sommarresa till Tusby, där vi besökte sevärdheterna vid Tusby träsk. Finland fyller 100 år i år och därför hade vi som huvudmål Lotta museet som kändes som det rätta målet för Finland 100 år.
Vi stannade vid Tusby kyrka som i år är vägkyrka. Kyrkan är byggd år 1734 och är en av de få träkyrkor som finns i vårt land. De flesta är dessvärre nedbrunna. I kyrkan hade vi en synnerligen bra guide. Hon följde oss också ut och berättade om gravarna på kyrkogården. Guiden av tackades med applåder i kyrkan och vi sjöng ”Den blomstertid”. Det var ett fint besök!
På Lottamuseet intog vi vårt morgonkaffe med karelsk pirog. Guiden gav en kort översikt över Lotta- Svärd organisationen och lottornas insatts under vinter- och fortsättningskriget, samt visade en film som berättade om bl.a. evakueringen av karelarna.
Efter detta bekantade vi oss med museet, som var inrättat i andra våningen. Intressant och rekommenderas att besöka. I vitrinerna fanns även koppar och fat (från Pyttis Lottaförening) med Lotta Svärd logot och namnet (Pyttis) Pyhtää.
Vi fortsatte längs med strandvägen som följde träsket. En butik med namnet Marin Putikki Memories besöktes. Urvalet bestod av gammalt och nytt, ljus, te och allt mellan himmel och jord.
Nu började vi känna oss sugna på mat och på restaurang Mankeli hade vi bokat lunch. Matstället var kanske inte det vi hade väntat oss. Men detta förstörde inte vårt resehumör. I vår ålder har vi nog varit med om det ena och andra i matväg!
Vi fortsatte till Aino och Jean Sibelius hem. En bra guide visade oss omkring och berättade om hemmet och dess familj. Intressant och trevligt. Vi fick höra att flygeln hade varit i fara att ”åka ut genom dörren”, på grund av ekonomiska svårigheter som Sibelius hade. Utmätningsmannen stod redan på tröskeln. Men nu kom Finlands folk som den hjälpande handen. Pengar samlades in och flygeln fick stå kvar.
Ainos och Jeans grav finns i trädgården och flera av oss besökte graven. Före avfärden hann flera av oss att ta sig en kopp kaffe med goda kakor.
Nu började klockan visa att det var dags att rikta blicken hemåt. Men ännu besökte vi Pirilän kukkatalo; ett jättestort trädgårdscentrum med flera stora drivhus. Den väldiga blomsterprakten och massor med olika växter och plantor förstummade oss! Efter rundvandringen hade nog flera av oss kassar med blomplantor som stuvades in i bussen.
Vi kom hem vid 18-tiden, trötta och förhoppningsvis nöjda.
